Kronisk cystit (Cystitis chronica) – ihållande eller återkommande blåskatarr, stödjande homeopati enligt Dr. Banerji

Dr. Banerji-protokoll

Kronisk cystit (Cystitis chronica) – ihållande eller återkommande blåskatarr

Den kroniska cystiten betecknar ihållande eller återkommande besvär respektive inflammation i urinblåsan. Ofta rör det sig om återkommande bakteriella urinvägsinfektioner. Blåsbesvär kan dock även utan påvisbar bakteriell infektion förekomma.

Typiska besvär är täta och starka urinträngningar, sveda eller smärta vid vattenkastning samt smärta eller tryck i nedre delen av buken.

Typiska symtom

Möjliga besvär är:

• sveda eller smärta vid vattenkastning

• täta urinträngningar

• ständig känsla av att behöva gå på toaletten

• endast små urinmängder töms

• tryck eller smärta över blåsan

• smärta i nedre delen av buken

• grumlig eller påfallande illaluktande urin

• ibland blod i urinen

• återkommande besvär efter inledningsvis lyckad behandling

Återkommande bakteriella blåskatarrer

En vanlig orsak till kroniska respektive återkommande besvär är recidiverande urinvägsinfektioner.

De vanligaste smittämnena kommer från den egna tarmfloran. Särskilt vanlig är Escherichia coli (E. coli) inblandad.

Ytterligare möjliga bakteriella smittämnen är till exempel:

• Klebsiella

• Proteus

• Enterococcus

• Staphylococcus saprophyticus

Vid återkommande infektioner är en urinkultur med bestämning av smittämne och resistens särskilt viktig för att kunna skilja mellan en faktisk bakteriell infektion och andra orsaker till besvären.

Gynnande faktorer

Återkommande blåskatarrer kan bland annat gynnas av:

• kvinnlig anatomi med kort urinrör

• samlag

• hormonella förändringar efter klimakteriet

• resturin i blåsan

• blåstömningsstörningar

• urinvägsstenar

• förträngningar i urinvägarna

• prostataförstoring hos män

• diabetes mellitus

• urinkateter

• vissa anatomiska förändringar i urinvägarna

Kroniska besvär utan bakterier

Inte varje långvarig blåsproblematik är en bakteriell cystit.

Liknande besvär kan bland annat uppträda vid:

• interstitiell cystit / Bladder Pain Syndrome

• överaktiv blåsa

• urinvägsstenar

• irritation i urinröret

• gynekologiska sjukdomar

• prostatasjukdomar

• vissa sexuellt överförbara infektioner

Upprepade antibiotikabehandlingar utan säkerställd bakteriell påvisning bör därför undvikas.

Interstitiell cystit / Bladder Pain Syndrome

Vid interstitiell cystit respektive Bladder Pain Syndrome föreligger kronisk smärta, tryck eller besvär i blåsområdet, utan att en vanlig bakteriell urinvägsinfektion kan påvisas som orsak.

Typiskt kan vara:

• smärta vid tilltagande blåsfyllnad

• mycket täta urinträngningar

• små urinmängder

• nattlig vattenkastning

• delvis förbättring efter tömning av blåsan

Denna sjukdom måste skiljas från återkommande bakteriella urinvägsinfektioner.

Diagnos

Vid kvarstående eller återkommande blåsbesvär kan följande vara nödvändigt beroende på situationen:

• Urinundersökning

• Urinkultur

• Resistensbestämning vid påvisade bakterier

• Ultraljud av blåsa och njurar

• Bestämning av resturin

• Undersökning för urinvägsstenar

• urologisk respektive gynekologisk undersökning

• vid behov blåsspegling (cystoskopi)

Särskilt vid ofta återkommande besvär bör man söka efter möjliga bakomliggande orsaker.

Behandling

Behandlingen inriktas på orsaken.

Vid en påvisad bakteriell cystit kan lämpliga antibiotika vara nödvändiga. Vid återkommande infektioner bör valet så långt möjligt styras av patogen, resistensläge och individuella faktorer.

Vid recidiverande urinvägsinfektioner kan dessutom olika förebyggande strategier komma i fråga. Vilka åtgärder som är lämpliga beror på den individuella situationen.

Hos kvinnor efter menopausen kan exempelvis en lokal vaginal östrogenbehandling vid lämplig indikation minska risken för återkommande urinvägsinfektioner.

Tillräckligt vätskeintag

Ett adekvat vätskeintag kan hos vissa personer bidra till att förebygga återkommande urinvägsinfektioner. En alltför hög dryckesmängd är dock inte generellt nödvändig och kan vara olämplig vid vissa hjärt- eller njursjukdomar.

Blåskatarr eller njurbäckeninflammation?

Om en bakteriell infektion stiger upp från blåsan mot njuren kan en pyelonefrit (njurbäckeninflammation) uppstå.

Varningstecken är:

• Feber

• Frossa

• Smärta i ryggen eller i flanken

• Illamående och kräkningar

• uttalad sjukdomskänsla

En njurbäckeninflammation måste snabbt behandlas medicinskt.

Blod i urinen

Blod i urinen kan förekomma vid en akut cystit. Återkommande eller oförklarad hematuri bör dock utredas av läkare, eftersom även urinvägsstenar och andra sjukdomar i urinvägarna kan ligga bakom.

Kronisk cystit hos män

Återkommande blåskatarr hos män bör utredas urologiskt. Möjliga bakomliggande faktorer är exempelvis en prostatasjukdom, resturinbildning, urinvägsstenar eller andra avflödesstörningar.

Homeopati enligt Dr. Banerji

Inom homeopatin enligt Dr. Banerji används vid återkommande blås- och urinvägsbesvär fastställda homeopatiska läkemedel och potenser enligt Banerji-protokollen.

En tillförlitlig eliminering av en bakteriell urinvägsinfektion eller förhindrande av en uppstigande infektion med homeopatiska medel är vetenskapligt inte belagd.

Nödvändig urindiagnostik och antibiotikabehandling respektive urologisk behandling får därför inte ersättas eller fördröjas.

Viktig information

Kvarstående eller ofta återkommande blåsbesvär bör utredas av läkare respektive urolog.

Vid feber, frossa, smärta i flanken eller ryggen, kräkningar, tydlig sjukdomskänsla eller synligt blod i urinen krävs en snabb medicinsk bedömning. Även blåskatarr hos män, gravida, barn eller personer med nedsatt immunförsvar bör bedömas av läkare.

Informationen på denna sida är endast avsedd för allmän information och ersätter inte läkarrådgivning, diagnos eller behandling.

Innehållsämnen: Staphysagria, Medorrhinum