Immunthrombozytopeni (ITP, tidigare idiopatisk trombocytopen purpura) – brist på blodplättar med ökad blödningsbenägenhet "Stöd" homeopati enligt Dr. Banerji

Dr. Banerji-protokoll

Immunthrombocytopeni (ITP, tidigare idiopatisk trombocytopenisk purpura) – brist på blodplättar med ökad blödningsbenägenhet

Den immunthrombocytopeni (ITP), tidigare kallad idiopatisk trombocytopenisk purpura , är en förvärvad sjukdom där antalet trombocyter (blodplättar) i blodet är minskat.

Trombocyter är avgörande för blodstillningen. Vid en uttalad trombocytopeni kan därför blödningsbenägenheten vara ökad.

Idag används huvudsakligen termen immunthrombocytopeni eftersom man vet att immunologiska mekanismer spelar en central roll vid sjukdomen.

Vad händer vid ITP?

Vid ITP riktar sig immunförsvaret mot kroppens egna trombocyter eller strukturer som är involverade i deras bildning.

Detta kan leda till:

• accelererad nedbrytning av trombocyter

• minskad trombocytproduktion i benmärgen

• sammanlagt kraftigt reducerat antal trombocyter

.

Nedbrytningen sker bland annat i mjälten och andra delar av det mononukleära fagocytsystemet.

Typiska symtom

Besvären beror bland annat på antalet trombocyter och den individuella blödningsbenägenheten.

Möjliga symtom är:

• små punktformiga hudblödningar (petekier)

• större hudblödningar (purpura)

• ovanligt många blåmärken

• näsblod

• tandköttsblödning

• förlängda blödningar efter små skador

• förstärkta menstruationsblödningar

• blödningar i slemhinnorna

Vissa personer har trots ett kraftigt sänkt antal trombocyter endast lindriga besvär eller inga besvär alls.

Petekier och purpura

Petekier är små, punktformiga blödningar i huden. De kan typiskt sett inte tryckas bort.

Större ytliga hudblödningar kallas purpura eller ekkymoser.

Sådana förändringar kan förekomma vid ITP, men är inte specifika för denna sjukdom. Även andra koagulationsstörningar, infektioner, läkemedel eller hematologiska sjukdomar kan orsaka liknande hudförändringar.

Akut och kronisk ITP

Hos barn uppträder ITP inte sällan efter en infektion och kan spontant gå tillbaka inom några månader.

Hos vuxna är ett längre varande eller kroniskt förlopp vanligare.

Beroende på varaktigheten skiljer man mellan nydiagnostiserad, persistent och kronisk ITP.

Primär och sekundär ITP

Vid en primär ITP finns ingen annan tydligt bakomliggande sjukdom.

En sekundär immunthrombocytopeni kan uppträda i samband med andra sjukdomar eller faktorer, till exempel:

• autoimmuna sjukdomar som systemisk lupus erythematosus

• vissa virusinfektioner

• HIV

• hepatit C

• vissa lymfatiska eller hematologiska sjukdomar

• vissa läkemedel

Därför ingår även sökandet efter möjliga sekundära orsaker i diagnostiken.

Trombocytopeni betyder inte automatiskt ITP

Ett sänkt antal trombocyter kan ha många andra orsaker.

Till dessa hör bland annat:

• Läkemedel

• svåra infektioner

• leversjukdomar

• förstorad mjälte

• benmärgssjukdomar

• vitaminbristtillstånd

• trombotisk trombocytopen purpura (TTP)

• disseminerad intravasal koagulation (DIC)

• graviditetsassocierad trombocytopeni

Dessa sjukdomar kan delvis kräva en helt annan och akut behandling.

Diagnos

Diagnosen ITP är i huvudsak en uteslutningsdiagnos.

Utredningen kan omfatta:

• fullständig blodbild

• upprepad bestämning av trombocyter

• undersökning av blodutstryk

• koagulationsparametrar

• lever- och njurvärden

• undersökning för vissa infektioner

• utredning av möjliga autoimmuna sjukdomar

• genomgång av intagna läkemedel

I utvalda fall kan ytterligare hematologiska undersökningar, inklusive en benmärgsundersökning, vara nödvändiga.

Pseudotrombocytopeni

Vid ett oväntat lågt trombocytvärde bör även en så kallad pseudotrombocytopeni uteslutas.

Då klumpar trombocyterna ihop sig i blodprovet, så att laboratorieutrustningen felaktigt visar ett för lågt trombocytvärde.

Behandling

Inte alla patienter med ITP behöver omedelbart läkemedelsbehandling.

Beslutet beror inte enbart på ett enskilt trombocytvärde, utan framför allt på:

• blödningstecken

• trombocytvärdets nivå

• ålder

• samsjuklighet

• läkemedelsintag

• individuella blödningsrisker

• planerade operationer eller ingrepp

Vid låg blödningsbenägenhet kan en kontrollerad observation vara tillräcklig i vissa situationer.

Kortikosteroider och immunglobuliner

Om behandling är nödvändig kan särskilt kortikosteroider användas.

Vid högre blödningsrisk eller om en snabb ökning av trombocyterna krävs kan intravenösa immunglobuliner (IVIG) användas.

Effekten kan inträda snabbt, men är ofta tidsbegränsad.

Ytterligare behandlingsmöjligheter

Vid persisterande eller kronisk ITP finns ytterligare terapier tillgängliga, till exempel:

• trombopoetinreceptoragonister

• rituximab

• ytterligare immunmodulerande respektive immunsuppressiva terapier

• splenektomi i utvalda fall

Valet styrs av det individuella sjukdomsförloppet och nytta-risk-profilen.

Trombocyttransfusion

En trombocyttransfusion utförs vid ITP inte rutinmässigt enbart på grund av ett lågt trombocytvärde.

Vid livshotande eller svåra akuta blödningar kan trombocyter dock krävas tillsammans med ytterligare specifika åtgärder.

Läkemedel och blödningsrisk

Vid uttalad trombocytopeni kan läkemedel som påverkar trombocytfunktionen eller blodkoagulationen ytterligare öka blödningsrisken.

Detta omfattar till exempel:

• acetylsalicylsyra (ASA)

• vissa icke-steroida antireumatika

• antikoagulantia

Huruvida sådana läkemedel ska sättas ut, undvikas eller fortsätta användas måste avgöras individuellt ur medicinsk synvinkel. Förskrivna antikoagulantia bör inte sättas ut på egen hand.

Risk för allvarliga blödningar

De flesta ITP-patienter utvecklar inga livshotande blödningar. Vid mycket uttalad trombocytopeni ökar dock risken.

Särskilt fruktade är:

• allvarliga gastrointestinala blödningar

• uttalade slemhinneblödningar

• intrakraniella blödningar

En hjärnblödning är sällsynt men utgör en livshotande komplikation.

ITP under graviditet

En immunthrombocytopeni kan även föreligga under en graviditet eller diagnostiseras först då.

Den måste skiljas från andra orsaker till trombocytopeni under graviditet.

Vården sker beroende på svårighetsgrad i nära samarbete mellan obstetrik och hematologi.

Homeopati enligt Dr. Banerji

Inom homeopatin enligt Dr. Banerji används vid blödningsbenägenhet, purpura och olika hematologiska besvär fastställda homeopatiska läkemedel och potenser enligt Banerji-protokollen.

En tillförlitlig normalisering av trombocytantalet, behandling av den underliggande immunthrombocytopenin eller förhindrande av allvarliga blödningar med homeopatiska medel är vetenskapligt inte belagd.

En nödvändig hematologisk övervakning samt behandling med kortikosteroider, immunglobuliner eller andra specifika terapier får inte ersättas eller fördröjas av homeopatiska medel.

Viktig information

Vid kraftiga eller icke stillbara blödningar, blod i kräkningar eller avföring, uttalade slemhinneblödningar, plötsligt mycket kraftig huvudvärk, synstörningar, talstörningar, förlamningssymtom, medvetandeförändringar eller efter en relevant huvudskada vid uttalad trombocytopeni krävs omedelbar medicinsk utredning.

En nyligen konstaterad tydlig trombocytopeni bör i princip utredas medicinskt respektive hematologiskt, eftersom även andra behandlingskrävande orsaker än ITP kan komma i fråga.

Informationen på denna sida är endast avsedd för allmän information och ersätter inte läkarrådgivning, diagnos eller behandling.

Innehållsämnen: Hamamelis virg., Arnica montana, Kalium mur., Ferrum phosph., Crotalus horridus, Medorrhinum