MEPHITIS PUTORIUS DILUTION C/D 5 - C/D 12

Mephitis putorius är det vetenskapliga namnet för skunk, ett djur som främst är utbrett i Nordamerika och delar av Sydamerika. Skunkar är kända för sin karakteristiska, obehagliga lukt som de använder för att avvärja rovdjur.

I naturen finns skunkar främst i skogsområden, på ängar och till och med i stadsmiljöer. De är huvudsakligen nattaktiva och livnär sig på en mängd olika födoämnen, däribland insekter, frukter och små däggdjur.

Inom homeopatin används Mephitis putorius traditionellt vid olika besvär. Användningen bygger på antagandet att djurets egenskaper även kan påverka behandlingen av människor. Särskilt används det inom homeopatin för att hjälpa vid emotionella och fysiska reaktioner på obehagliga lukter och upplevelser.

Traditionella användningsområden inom homeopatin är:

• Emotionella reaktioner på obehagliga lukter
• Reaktiva tillstånd vid chock eller trauma
• Hudbesvär som är förknippade med obehagliga intryck

Användningen av Mephitis putorius inom homeopatin är en del av ett holistiskt synsätt som beaktar patientens individuella symtom och allmänna tillstånd.