Njurcystor och polycystisk njursjukdom – enstaka njurcystor till cystnjure "stöd" homeopati enligt Dr. Banerji

Dr. Banerji-protokoll

Njurcystor och polycystisk njursjukdom – enstaka njurcystor till cystnjure

Njurcystor är vätskefyllda hålrum i njurvävnaden. De kan förekomma enstaka eller flera och är särskilt vanliga med stigande ålder. Enstaka så kallade enkla njurcystor är i regel godartade och orsakar ofta inga besvär.

Att skilja från dessa är polycystiska njursjukdomar, vid vilka det på grund av en oftast genetiskt betingad sjukdom utvecklas ett stort antal cystor i njurarna. Dessa kan gradvis förstora njurarna och på lång sikt påverka njurfunktionen.

Enkla njurcystor

Enkla njurcystor upptäcks ofta slumpmässigt vid en ultraljuds-, DT- eller MR-undersökning.

Typiskt är de:

• vätskefyllda

• jämnt avgränsade

• godartade

• symtomfria

• inte behandlingskrävande

En enstaka enkel njurcysta innebär inteatt en polycystisk njursjukdom föreligger.

Möjliga besvär av njurcystor

Större eller ogynnsamt belägna cystor kan ibland orsaka besvär, till exempel:

• tryckkänsla i flanken

• rygg- eller flanksmärta

• blod i urinen

• sällan avflödeshinder

• infektion i en cysta

Plötsligt uppträdande smärta kan bland annat orsakas av en blödning eller andra komplikationer och bör utredas.

Komplexa njurcystor

Inte varje njurcysta motsvarar en enkel, entydigt godartad cysta.

Vid så kallade komplexa njurcystor kan till exempel förekomma:

• förtjockade cystväggar

• septa eller inre avdelningar

• förkalkningar

• solida delar

• påfallande kontrastupptagning

Sådana förändringar måste bedömas noggrannare, eftersom vissa cystiska förändringar kan vara förknippade med en ökad risk för en elakartad njursjukdom.

För bedömning av komplexa njurcystor används ofta Bosniak-klassifikationen utifrån bildgivande undersökningar.

Polycystisk njursjukdom – cystnjurar

Den polycystiska njursjukdomen (PKD) är en genetiskt betingad sjukdomsgrupp, vid vilken ett stort antal cystor utvecklas i båda njurarna.

Den vanligaste formen hos vuxna är autosomal dominant polycystisk njursjukdom (ADPKD).

Njurarna kan genom cystornas ökande antal och storlek bli betydligt större. Samtidigt kan frisk njurvävnad gradvis påverkas.

Autosomal dominant polycystisk njursjukdom (ADPKD)

ADPKD orsakas oftast av genetiska förändringar, särskilt i generna PKD1 eller PKD2 .

Eftersom sjukdomen ärvs autosomalt dominant finns i princip en 50-procentig riskför barn till en drabbad förälder att ärva motsvarande genetiska förändring.

Förloppet kan dock vara mycket olika även inom en och samma familj.

Autosomal recessiv polycystisk njursjukdom

En betydligt ovanligare form är autosomal recessiv polycystisk njursjukdom (ARPKD).

Den uppträder vanligtvis redan i barndomen och kan förutom njurarna särskilt även påverka levern .

Denna form skiljer sig tydligt från den vanligare ADPKD vad gäller nedärvning, förlopp och behandling.

Möjliga symtom vid ADPKD

Sjukdomen kan förbli oupptäckt i många år.

Möjliga besvär och fynd är:

• Högt blodtryck

• Smärta i flanken eller ryggen

• Blod i urinen

• återkommande urinvägsinfektioner

• infektioner i njurcystor

• njursten

• tilltagande njurstorlek

• nedsatt njurfunktion

• fortskridande kronisk njursvikt

Högt blodtryck vid njurcystor

Högt blodtryck uppträder vid ADPKD ofta redan innan njurfunktionen är påtagligt nedsatt.

En konsekvent blodtryckskontroll är särskilt viktig, eftersom förhöjt blodtryck ytterligare kan främja fortskridandet av njurskadan och öka risken för hjärt-kärlsjukdom.

Cystor utanför njurarna

ADPKD är en systemisk sjukdom. Cystor kan även uppträda i andra organ.

Särskilt vanliga är levercystor.

Ytterligare möjliga förändringar kan bland annat omfatta vissa klafförändringar i hjärtat och andra kärl- eller bindvävsförändringar.

Hjärnaneurysm vid ADPKD

Personer med ADPKD har en ökad risk för intrakraniella aneurysm, särskilt om motsvarande sjukdomar redan har förekommit i familjen.

En generell screening av alla drabbade är inte nödvändig i alla situationer. Vid vissa riskkonstellationer kan dock en riktad kärlundersökning vara meningsfull.

Plötsligt uppträdande, ovanligt stark huvudvärk kan tyda på en subaraknoidalblödning och utgör ett medicinskt nödläge.

Diagnos

För undersökning av njurcystor respektive polycystisk njursjukdom kan följande användas:

• Ultraljud av njurarna

• CT

• MRT

• Kontroll av kreatinin och eGFR

• Urinundersökningar

• Blodtrycksmätningar

• Kartläggning av familjehistorik

• i utvalda fall genetiska undersökningar

Vid misstanke om ärftlig njurcystesjukdom är familjeanamnesen särskilt viktig.

Kontroll av njurfunktionen

Vid polycystisk njursjukdom bör bland annat följande kontrolleras regelbundet:

• Kreatinin

• eGFR

• Blodtryck

• Albumin respektive protein i urinen

• Elektrolyter

• Utveckling av njurstorlek och cystbelastning, i den mån det är medicinskt nödvändigt

Målet är att tidigt upptäcka en fortskridande njursjukdom och konsekvent behandla påverkbara riskfaktorer.

Behandling av enkla njurcystor

En okomplicerad, tydligt godartad njurcysta kräver ofta ingen behandling.

Vid stora symtomatiska cystor kan i utvalda fall interventionella eller operativa åtgärder vara nödvändiga.

Komplexa eller avvikande cystor kräver däremot motsvarande radiologisk respektive urologisk uppföljning eller ytterligare utredning.

Behandling av polycystisk njursjukdom

Behandlingen av ADPKD inriktas på sjukdomsstadium och individuell risk.

Viktiga åtgärder är:

• konsekvent blodtryckskontroll

• behandling av urinvägs- och cystinfektioner

• behandling av njursten

• kontroll av njurfunktionen

• undvikande av onödiga njurskadliga substanser

• behandling av kardiovaskulära riskfaktorer

Hos vissa vuxna med ADPKD och förhöjd risk för snabb sjukdomsprogression kan behandling med Tolvaptan, en vasopressin-V2-receptorantagonist, komma i fråga. Behandlingen kräver noggrant medicinskt urval och regelbundna kontroller, särskilt av levervärdena.

Fortskridande njurinsufficiens

Hos en del patienter kan ADPKD på lång sikt leda till svår kronisk njurinsufficiens.

Vid avancerad njursvikt kan följande bli nödvändiga:

• hemodialys

• peritonealdialys

• njurtransplantation

Förloppet är individuellt mycket varierande och kan utvecklas över decennier.

Homeopati enligt Dr. Banerji

Inom homeopatin enligt Dr. Banerji används fastställda homeopatiska läkemedel och potenser enligt Banerji-protokollen vid olika njurbesvär samt vid cystiska förändringar i njurarna.

En tillförlitlig tillbakabildning av njurcystor, behandling av den genetiska orsaken till polycystisk njursjukdom eller förhindrande av fortskridande av ADPKD genom homeopatiska medel är vetenskapligt inte belagd.

Regelbundna nefrologiska respektive urologiska kontroller och medicinskt nödvändiga behandlingar får därför inte ersättas eller fördröjas av homeopatiska medel.

Viktig information

Njurcystor bör särskilt utredas närmare om de vid bilddiagnostik inte entydigt kan klassificeras som enkla cystor, orsakar besvär eller är förknippade med blod i urinen respektive en försämring av njurfunktionen.

Vid en känd eller misstänkt polycystisk njursjukdom är regelbundna kontroller av blodtryck och njurfunktion samt nefrologisk vård viktiga.

Vid plötsligt ovanligt stark huvudvärk, neurologiska bortfall, medvetandestörningar, starka flank-smärtor med feber eller en snabb försämring av allmäntillståndet krävs omedelbar medicinsk utredning.

Informationen på denna sida är endast avsedd för allmän information och ersätter inte medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling.

Innehållsämnen: Conium maculatum, Thuya, Berberis vulgaris, Conium maculatum