Bennekros i höftkulan / lårbenshalsen – avaskulär femurkulnekros "stöd" homeopati enligt Dr. Banerji

Dr. Banerji-protokoll

Knochenekros i höftkulan / lårbenshalsen – avaskulär femurkopfnekros

En knochenekros innebär att benvävnad dör på grund av otillräcklig blodförsörjning. I höftområdet rör det sig oftast om en femurkopfnekros (höftkulsnekros), även kallad avaskulär eller aseptisk osteonekros.

Det är framför allt Höftledshuvudet vid övre änden av lårbenet (femur). Utan behandling kan benstrukturen gradvis försvagas och höftledshuvudet delvis kollapsa. Av detta kan en allvarlig höftartros utvecklas.

Hur uppstår en femurkopfnekros?

Sjukdomen uppstår genom en störd blodförsörjning av benvävnaden. Möjliga orsaker och riskfaktorer är:

• långvarig eller hög doserad kortikosteroidbehandling

• hög alkoholkonsumtion

• skador, särskilt höftluxationer eller lårbenshalsfrakturer

• vissa blod- och koagulationssjukdomar

• sicklecellanemi

• autoimmuna sjukdomar som lupus erythematosus

• vissa metabola sjukdomar

• efter organtransplantationer

• sällan efter strålbehandling eller vissa andra terapier

Hos en del patienter förblir orsaken okänd (idiopatisk osteonekros).

Vilka symtom kan uppträda?

I ett tidigt skede kan sjukdomen till en början vara symtomfri. Senare kan följande uppträda:

• Smärta i ljumsken

• Höftsmärta

• Smärta i sätet eller låret

• Smärta vid belastning

• senare även vilo- och nattsmärta

• nedsatt rörlighet i höften

• Smärta vid gång

• tilltagande hälta

Besvären kan delvis även stråla ut i knäet utstrålar.

Beakta kortison som riskfaktor

En långvarig eller hög doserad behandling med kortikosteroider är en av de kända riskfaktorerna för femurkopfnekros.

Detta innebär dock inte att varje patient som genomgår kortisonbehandling utvecklar osteonekros. Vid motsvarande höft- eller ljumsksmärta bör detta samband beaktas vid den medicinska utredningen.

Diagnos – MRT särskilt viktigt

I ett tidigt skede kan en vanlig röntgenbild ännu vara utan anmärkning. Magnetresonanstomografi (MRT) är särskilt känslig och kan ofta påvisa femurkopfnekros redan i ett tidigt skede.

Diagnostiken kan omfatta:

• ortopedisk undersökning

• röntgen

• MRT av höften

• eventuellt CT

• undersökningar för möjliga underliggande sjukdomar och riskfaktorer

En så tidig diagnos som möjligt är viktig, eftersom behandlingsmöjligheterna beror på sjukdomens stadium.

Behandling

Terapin inriktas efter nekrosens stadium, storlek och läge samt patientens ålder och besvär.

Möjliga åtgärder är:

• Anpassning av belastningen

• Smärtbehandling

• Behandling respektive reduktion av påverkbara riskfaktorer

• fysioterapeutiska åtgärder

• ledbevarande operativa ingrepp, särskilt i tidiga stadier

• till exempel Core Decompression (benavlastande borrning) hos utvalda patienter

• vid avancerad förstöring av lårbenshuvudet eventuellt konstgjord höftledsprotes

Målet med en tidig behandling är särskilt att en Att så långt som möjligt förhindra eller skjuta upp en kollaps av lårbenshuvudet.

Homeopati enligt Dr. Banerji

Inom homeopatin enligt Dr. Banerji används fastställda homeopatiska läkemedel och potenser enligt Banerji-protokollen för olika besvär i skelett, leder och rörelseapparaten.

Att återställa redan avliden benvävnad, återställa den störda blodförsörjningen eller förhindra en kollaps av lårbenshuvudet med homeopatiska medel är vetenskapligt inte belagt. Nödvändig ortopedisk diagnostik och behandling bör därför inte ersättas eller fördröjas.

Viktig information

Nytillkomna eller tilltagande Ljumske- och höftsmärta, särskilt vid pågående eller tidigare kortikosteroidbehandling, bör utredas ortopediskt. Vid misstanke om femurkopfnekros kan en tidig MR-undersökning vara avgörande.

Informationen på denna sida är endast avsedd för allmän information och ersätter inte läkarrådgivning, diagnos eller behandling.

Innehållsämnen: Symphytum, Calcarea phosphorica, Hamamelis, Arnica