Lupus erythematosus med ledinflammation – autoimmun sjukdom med artrit och ledvärk "Stöd" homeopati enligt Dr. Banerji

Dr. Banerji-protokoll

Lupus erythematosus med ledinflammation – autoimmun sjukdom med artrit och ledvärk

Den systemiska lupus erythematosus (SLE) är en kronisk inflammatorisk autoimmun sjukdom. Immunsystemet riktar sig därvid mot kroppsegna strukturer och kan orsaka inflammationer i olika organ och vävnader.

Ledvärk och ledinflammation (artrit) hör till de vanligaste besvären vid lupus. Förutom lederna kan bland annat hud, njurar, blodkärl, blod, hjärta, lungor och nervsystem påverkas.

Ledengagemang vid lupus

Ledbesvären kan likna reumatoid artrit. Ofta drabbade är:

• Fingrar och handleder

• Knän

• Fotleder

• Armbågar

• Axellederna

Typiskt är ofta ett symmetriskt angrepp på flera leder.

Vilka besvär kan uppstå?

Vid ledengagemang är följande möjliga:

• Ledvärk

• Svullnader

• Morgonstelhet

• nedsatt rörlighet

• Muskel- och sensmärta

• växlande besvär i olika leder

Till skillnad från klassisk reumatoid artrit leder lupusartrit ofta inte till uttalad benledförstöring, även om besvären kan vara betydande.

Andra möjliga symtom vid lupus

Beroende på vilka organ som är involverade kan följande uppträda:

• uttalad trötthet och utmattning

• feber

• hudutslag

• ökad ljuskänslighet i huden

• fjärilsformad rodnad i ansiktet

• håravfall

• afte eller slemhinneförändringar

• Raynauds syndrom

• förändringar i blodbilden

• Bröstsmärtor vid påverkan på hjärta eller lungor

• neurologiska besvär

Observera njurpåverkan

Särskilt viktigt är den möjliga lupusnefrit, en inflammatorisk påverkan på njurarna. Denna kan till en början orsaka endast få besvär.

Möjliga tecken är:

• Protein i urinen (proteinuri)

• Blod i urinen

• Vätskeansamlingar

• förhöjt blodtryck

• försämrad njurfunktion

Därför är vid systemisk lupus regelbundna blod- och urinkontroller viktiga.

Diagnos

Diagnosen ställs utifrån besvären, kliniska fynd och olika laboratorieundersökningar.

Det kan bland annat omfatta:

• ANA (antinukleära antikroppar)

• Anti-dsDNA-antikroppar

• ytterligare specifika autoantikroppar

• komplementfaktorerna C3 och C4

• blodbild

• inflammationsvärden

• njurfunktionsvärden

• urinundersökning avseende protein och blod

Ett positivt ANA-värde innebär inte automatiskt, att systemisk lupus föreligger.

Behandling

Behandlingen anpassas efter sjukdomsaktivitet och organpåverkan. Målet är att kontrollera inflammation, förhindra skov och undvika bestående organskador.

Beroende på utformningen kan följande användas:

• Hydroxiklorokin

• antiinflammatoriska läkemedel

• kortikosteroider

• immunsuppressiva medel

• vissa biologiska läkemedel eller riktade immunterapier

Vid påverkan på njurar, hjärta, lungor eller nervsystem kan en intensivare behandling vara nödvändig.

Homeopati enligt Dr. Banerji

Inom homeopatin enligt Dr. Banerji används fastställda homeopatiska läkemedel och potenser enligt Banerji-protokollen för olika reumatiska och inflammatoriska sjukdoms- och besvärsbilder.

En tillförlitlig kontroll av autoimmun aktivitet, förebyggande av led- eller organskador eller behandling av lupusnefrit med homeopatiska medel är vetenskapligt inte belagt. En nödvändig reumatologisk respektive immunmodulerande behandling bör därför inte ersättas eller sättas ut på egen hand.

Viktig information

Vid lupus bör nyuppkommen andnöd, bröstsmärtor, neurologiska besvär, uttalade ödem, kraftigt minskad urinmängd eller blod i urinen snabbt utredas medicinskt.

Informationen på denna sida är endast avsedd för allmän information och ersätter inte läkarrådgivning, diagnos eller behandling.

Ingredienser: Antimonium crudum, Arsenicum album, Rhus tox., Cistus canadensis